Att teoretisera 60-talisterna för att förutsäga framtida mediekonsumtion

Personer födda under 1960-talet har aldrig upplevt en värld där tv inte är allmänt förekommande och naturligt. I Sverige innebär detta att framgången för en populär talkshow som Hylands Hörna och den enorma stjärnstatus dess värd Lennart Hyland hade var en uppenbar och okontroversiell, om än kanske tråkig och förutsägbar, del av vardagen. Det innebär också att vara barn under de radikala rörelserna under slutet av 1960 och början av 1970-talet. Ännu viktigare betyder det att ha varit tonåring under 1970-talets politiskt radikala socialrealistiska estetik, disco- och popkulturer, men också under punken och tv-såporna när 1980-talet ersatte 1970-talet. Så när kommersiell TV började konkurrera med public service från mitten av 1980-talet, är det rimligt att hävda att för den generation som föddes på 1960-talet hade frågor som rör "hög" och "låg" kultur, smak och var och hur medier konsumerades andra betydelser än för både yngre och äldre generationer.

Förmodligen har ingen annan generation före dem använt medier och populärkultur i sådan omfattning och bredd som de gör. Förmodligen har ingen annan generation före dem så noga blivit studerad med hjälp av förbättrade kvalitativa metoder och tillkomsten av populär- och och ungdomskulturforskning. Dessutom, inom de närmaste 20-30 åren kommer de att bli viktiga för medieindustrin inte bara för deras erfarenhet och kunskap om tv och andra medier, utan som "mellanhänder" mellan åldrande baby boomers och unga som är uppväxta med Internet. Ändå vet vi så lite om dem och deras mediekonsumtion.

Den empiriska grunden för detta projekt består av publikdata, tillsammans med demografiska data samt undersökningar om livsstil och konsumtion från 1970- och 1980-talen i Sverige.

Genom teorier om process-orienterad media(ekologisk) materialism och populärkulturstudier (teknik och medieinnehåll som verktyg för subjektivitet och identitet), "life-course analysis" (longitudinell analys av livslång individuell utveckling och förändring) och forskning om den tidiga filmens publik (jämförande medieanalys) skall detta projekt teoretisera det ständigt föränderliga subjektiva resultatet av kumulativ livslång mediekonsumtion.

Tack vare den stora mängd empiriska data, och möjligheterna att göra etnografiska studier och undersökningar, blir en analys av 60-talisterna ett utmärkt ämne för att utifrån historiska publikundersökningar jämföra data från konsumtion av olika medier och olika livsstilsrelaterade frågor Det blir också ett tillfälle att spekulera om metoder för att förutsäga framtida mediekonsumtion.

Projektledare: Mats Björkin
Projekttid: 2012-2015
Finansiering: Fakultetsmedel

Länk till Mats Björkins övriga forskningsprojekt